december 1, 2007
Venezuela är på väg mot en folkomröstning. Den handlar i princip om huruvida presidenten Hugo Chavez ska få mer makt och möjlighet att sitta kvar vid makten under längre tid än vad dagens konstitution tillåter. Men i omröstningen döljer sig mer än den frågan. För på Ja-valsedeln så finns också ett ja med till ökade bidrag. Chavez försöker helt sonika använda landets digra oljemiljarder till att också öka sin egen makt. Chavez makt i landet är närmast total och den statsägda televisionen granskar det mesta som sker i landet ur ett hårt pro-presidenten perspektiv. Vid oppositionens marsch mot förslaget tidigare i veckan valde statstelevisionen ut bilder från slutet av marschen för att visa hur få det var. Detta ackompanjerades av en röst som syrligt konstaterade att det var ”mycket gata för lite folk” (DN) .
Från andra länders håll har man varnat om att man är nervösa att omröstningen inte kommer att gå rätt till. Detta fick Chavez att reagera hårt och han började omedelbart hota med att strypa oljförsäljningen till länder som krävde en fri omröstning och ifrågasatte hans objektivitet (DN). Detta är skrämmande. Chavez maktfullkomlighet ökar och han räds inte ens att i internationella medier flanera med den och hota med sanktioner mot folk som kräver demokrati och rättvisa.
Jag har full respekt för de sociala reformer Chavez gjort i sitt land under sina år som president. Han har fördelat landets rikedomar på ett relativt rättvist sätt och bättrat på situationen för de som har det sämst ställt. Men det luktar illa när en sittande president försöker ändra konstitutionen så den kan sitta kvar. Det luktar illa när en sittande president använder statstelevisionen oinskränkt för att sprida bilder och uppfattningar som gynnar honom. Jag hoppas och tror på att hur det än går i det här valet att Chavez tar rim och reson till sig och lyssnar på de kritiker som finns.
Socialismen är viktig, men den får inte komma på bekostnad av demokratin.
/Jonas
2 kommentarer |
Jonas, Utrikespolitik |
Permalänk
Publicerat av Jonas
november 14, 2007
Ännu ett valnederlag för våra danska kamrater har passerat. Det enda som skulle kunna ändra på detta är om dansk politiks nya joker Naser Khader skulle i rent agg mot Danskt Folkeparti fälla regeringen. Men föga troligt. Danmark är numera konstaterat ett borgerligt land.
Vad som skulle behövas är ett enhetligt vänsteralternativ. Där de danska väljarna vet vad man får om man röstar rött. Men i ett land där gränsen till parlamentet är ynka 2% så är risken stor att floran av partier blir stor och brokig som den är i te.x Italien. Och på den danska vänsterflanken finns allt från kommunisterna i Enhedslisten till socialliberalerna i Radikale Venstre. Vilket leder till enormt ansvar för den danska Socialdemokratin att samla om de skulle komma i majoritetsställning.
Jag tycker överlag den danska socialdemokratin kan tjäna den svenska som föredöme minus invandringspolitiken. Men utanför den egna dörren verkar partiet ha svårt att hålla rent, speciellt åt vänster. Så istället för att agera helikoptermorsa över alla vänstersyskonen så bör man fördjupa samarbetet med tex. Radikale Venstre och Socialistiskt Folkeparti. Det är nödvändighet om vi ska få en vänsterregering i vårt dajliga grannland. / Petter
SVD
Lämna en kommentar » |
Ideologi, Petter, Socialdemokratin, Utrikespolitik | Taggad: allians., borgelighet, Danmark |
Permalänk
Publicerat av pettercedergren
oktober 22, 2007
Igår var det val i vårt grannland Polen. Valresultatet blev en positiv överraskning för demokratin och Polens roll i EU. Oppositions Donald Tusk besegrade sittande presidenten Jaroslaw Kaczynski.
Som socialdemokrat ifrågasätter jag mycket Med Donald Tusks politik. Med bland andra nyliberala förslag om plattskatt och konservativa om abortförbud.
Men i sammanhanget spelar detta mindre roll. Polen har under Kaczynski bröderna tagit flera steg tillbaka demokratiskt och socialt som nation. Man har trots man är en av de stora mottagarländerna av EU-pengar varit EUs badboy som ställt till med rabalder vid varje toppmöte. Och som i våras toppades av det bisarra uttalande om att Polen borde ha lika många röster som Tyskland eftersom Tyskland invaderade Polen under Andra Världskriget.
Som sagt Donald Tusk är inte mina böners svar. Men han är åtminstone demokrat och eu-vänlig något man sannerligen inte skulle ge Jarosław Kaczyński som omdöme. Så lycka till Donald! / Petter
Lämna en kommentar » |
EU, Petter, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik |
Permalänk
Publicerat av pettercedergren
oktober 3, 2007
Nu har Nordkorea gått med på att avveckla sin plutoniumanläggning och upphöra med sitt kärnvapenprojekt. Detta är förvisso bra men sättet man fått dem att gå med på det är tvivelaktigt. I utbyte mot nedrustningarna ska de få en miljon ton brännolja, samt en avskrivning av landet från USAs skurkstatslista. Detta är inte ett gynnsamt sätt att lösa konflikter med diktaturer på. Det enda det kan leda till är att andra diktaturer ser att det fungerade för Nordkorea att sätta skräck i världen för att sedermera avveckla det skräckinjagande och få en enorm avkastning på sin investering. Det får inte löna sig att bygga massförstörelsevapen och andra hemskheter, världssamfundet med USA i spetsen borde tagit den här chansen att tydligt markera att man inte förhandlar med terrorregimer och mörkermän.
/Jonas
DN, SvD
6 kommentarer |
Jonas, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik |
Permalänk
Publicerat av Jonas
oktober 2, 2007
Det är sorgligt att se hur svenska biståndspengar stoppas ned i konsulters och andra krämares privata fickor. Det är aldrig lätt att driva biståndsprojekt och att det finns administrativa kostnader är det bara att förlika sig med men då revisorerna hittar allvarliga brister i redovisningarna av samtliga 15 projekt man granskat måste man börja fråga sig vad vi gör med våra biståndspengar. Sida måste ta sitt ansvar och omedelbart reda ut vad som gick fel och varför. Detta kan inte rendera annat än att biståndsmotståndarna får ännu mer vatten på sin kvarn, och jag som stor anhängare av bistånd och socialt arbete utomlands är rädd att det i slutänden kan leda till att 1%-målet tas bort.
Personligen är jag för ett gemensamt biståndsorgan i hela den europeiska unionen där alla medlemsstater lägger en del av sina biståndsmedel och också förbinder sig att handla med de länder man skickar bistånd till. Bistånd i sig själv ger en ganska ringa effekt, det är att hjälpa länderna in på marknader där de har möjlighet att sälja sina produkter och tjänster till godtagbara priser som ger den största effekten. Vi är skyldiga de länder vi sugit ut under kolonialismens tidevarv att hjälpa dem upp till en nivå där de kan förädla sina råvaror och sälja dem till konkurrensmässiga priser. Därför är också rivandet av EUs tullmurar ett viktig steg för en bättre, rättvisare värld.
/Jonas
DN, SvD
Lämna en kommentar » |
EU, Jonas, Utrikespolitik |
Permalänk
Publicerat av Jonas
oktober 2, 2007
För tillfället pågår på den koreanska halvön en träff mellan Kim Jung Il och Sydkoreas president Roh Moo-Hyun. De två ledarna ska diskutera fredsprocessen och en framtida avrustning av Nordkoreas kärnvapenarsenal. Detta må vara ett i första hand medialt jippo där Jung Il försöker plocka poäng hos världssamfundet och mjölka världen på några fler biståndsdollar men det är ändå ett viktigt steg i rätt riktning. Nordkoreas befolkning lider på grund av en galen mans galna regim. Korea måste bli enigt igen och enigheten måste byggas på demokratisk grund. Korea bör styras som ett land och det bör styras av demokrater från Söul. Detta kommer inte kunna uppnås utan hjälp och intervention från resten av världen. Världssamfundet måste slå ner på de länder där despoter förtrycker sin befolkning och vägrar dem grundläggande mänskliga rättigheter. Kim Jung Ils styre måste brytas.
Men problemet sitter huvudsakligen inte i Pyongyang utan i Peking. Där sitter de verkliga mörkermännen vars styre förstör en halv kontinent. Med storlek och ekonomisk samt politisk styrka följer också enormt ansvar. Det är ett ansvar som Kineserna inte tagit, varken i Burma eller i Nordkorea. Man stöder istället i båda fallen de sittande regimerna genom handel och annat understöd. Kina måste ses som den kommunistiska diktatur det faktiskt är och inte som ett marknadsekonomins förlovade land. IOK gjorde sitt största misstag när man gav dem möjlgheten att
få sola sig i glansen av hela världens tv-skärmar när sommar-OS går av stapeln i Peking. Därför är det upp till de enskilda länderna att rätta till det misstaget genom en bojkott. Ingen demokrati med självaktning bör ställa upp på att ge Kina den äran, det förtjänar de inte.
/Jonas
Mer läsning: DN, SvD.
2 kommentarer |
Jonas, Säkerhetspolitik, Utrikespolitik |
Permalänk
Publicerat av Jonas