Glöm inte medelklassen Mona!

Valet 2006 var ett rekorddåligt val för socialdemokratin. Vi gick inte bara tillbaka utan förlorade även regeringsmakten. I eftervalsdebatten har det hörts många röster om att vrida partiet till vänster. Att vi måste bli ett arbetarklassparti är något som jag får höra ständigt och jämt från vänsterflygen i partiet.
Vad jag tycker verkar ha glömts bort i eftervalsdebatten var hur strömningarna till de olika partierna gick. Det är ett faktum att vi inte förlorat valet till Vänsterpartiet utan till det borgerliga blocket. Det är också ett faktum att vi har förlorat stora delar av den medelklass som i tidigare val stöttat arbetarklassen men nu blickade uppåt istället. Att rannsaka sig själv och kunna våga förändra sin politik innebär inte att man köper borgarnas verklighetsbild som är den mest omtyckta konspirationsteorin inom partivänstern.

Jag ser tre grupper där vi förlorade stort som traditionellt bör rösta på oss. Det är medelklassväljarna, det är storstadsborna och det är förortsborna. Bland dessa tre grupper som jag nog får räkna till våra kärnväljare så har vår politik inte framstått som duglig. Om man kollar ur ett mer regionalt perspektiv så skulle vi ha vunnit valet om man skar bort Stockholms län ifrån Sverige. Göteborg och Malmö lyckades vi behålla tack vare starka profiler i form av Göran Johansson och Ilmar Reepalu. I Malmös fall så förknippas socialdemokratin med framtidstro och bra företagsklimat. Detta borde vara något som socialdemokratin förknippas med i hela landet.

Socialdemokraterna ska inte vara någon klassklubb utan ett idébärande parti som har en heltäckande politik som inkluderar hela samhällsstegen. Det är bra att Mona engagerar sig i miljonprogramsområdena men samtidigt får hon inte glömma bort den inkomstbringande medelklassen för utan den vinner vi aldrig nästa val. Så därmed föreslår jag att nästa sommartal förläggs i Tyresö, Örgryte eller Limhamn.

// Petter